lördag 25 september 2010

Ett litet bakslag.

Natten till fredag vaknade jag vid 03.
När jag trasslat mig upp i sittande ställning,
vilket är lite bökigt när man har 3 st flera cm långa ärr ,
och ställde mig upp gick det som en stöt genom vänsterfoten.
Den 'gamla' värken hade kommit tillbaka i den.
Låg vaken resten av natten och tänkte bara fan fan fan.
Innan jag fortsätter måste jag berätta om Åke Nyström, min doktor här i Omaha.
Vilken helt underbar människa!
Vilket angagemang och vilken omtanke om sina patienter!
Efter operationen har han ringt mig varje morgon när han åker till jobbet,
en gång mitt på dagen, och sen när han åker hem på kvällen.
När jag berättade om min fot på fredagsmorgonen sa han att jag skulle ta det lite lungt på dagen och se hur foten var på kvällen.
Nu för en stund sedan ringde han och sa, att om inte foten blev bättre tills på söndag ska han öppna igen för att se vad som är fel.
Ja ni observerade väl att jag skrev söndag.
Han offrar alltså sin lediga dag för att hjälpa mig!
Säg det till en läkare i sverige... Ja, så nu är det bara att avvakta och se....
Fortsättning följer.

5 kommentarer:

Olga da Polga sa...

Vilken fantastisk doktor! Tack och lov att han finns där för dig!

Tänk på, att för att bli ett framsteg behöver det ibland också komma bakslag ...
Men jag önskar och hoppas såå, att foten känns bättre nu!!
All kraft till dig!

Lix matte sa...

Wow! Vilken läkare!
Tänk om vi hade haft såna i Sverige!

Håller tummarna för att foten känns bättre!

*kram*

L8 sa...

Du är världens modigaste surströmming :-) Nu när jag har kontakt med omvärlden (webben) igen så jag är jättenyfiken på hur bakslaget har utvecklat sig? Hoppas doktorn inte släpper hem dig förräns allt är i ordning... Tur att du är over there så att det finns möjlighet till hjälp!
Kram från Tussilagosarna!

Tiina m Doris sa...

hittade hit idag,spännande att läsa efter 1a messet, men har fått lite rapport av hussen åxå. fortsatt good luck från matten m monsterhunden

Olga da Polga sa...

Hur har det gått?
Kram!